Mål för välfärdsområdesvalet 2022

I januari hålls det första välfärdsområdesvalet i Finland, när välfärdsfullmäktigeledamöter väljs till 21 välfärdsområden. Fullmäktige fattar i framtiden beslut om social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet i de olika områdena. Fullmäktige utövar avsevärd makt vad gäller jämställdheten mellan könen. 

Tjänster

Ordnande av grundläggande tjänster står i centrum av de nya fullmäktiges verksamhet. Fullmäktige har betydande budgetbefogenhet när beslut fattas om tjänsterna. Förverkligande och främjande av jämställdhet ska vara en princip som präglar ordnandet av tjänster.

Våld

Finland är det näst farligaste landet i EU för kvinnor. Så många som 47 procent av alla flickor och kvinnor över 15 års ålder har upplevt fysiskt eller sexuellt våld i Finland. Under coronapandemin har många organisationer som utför våldsförebyggande arbete rapporterat en oroväckande utveckling i situationerna hos kvinnor som upplever våld i nära relationer. När samhället och många tjänster med låg tröskel stängde år 2020 blev situationen för många kvinnor allt farligare under den långvariga isoleringen.

  • Alla områden ska ha tjänster med låg tröskel för kvinnor som utsätts eller har utsatts för våld i nära relationer. 
  • Det ska vara lätt, tydligt och regionalt jämlikt att söka hjälp. 
  • När man ordnar tjänster ska man beakta regionala särdrag, och mångdisciplinärt samarbete i våldsförebyggande arbete ska göras smidigare.
  • Man måste garantera kontinuiteten i SERI-stödcentrens verksamhet och utveckla den.

Mental hälsa

Resultaten från THL:s skolhälsoenkät 2021 är alarmerande vad gäller barns och ungas samt särskilt flickors mentala hälsokris. I enkäten berättade nästan en tredjedel av flickorna att de upplever måttlig eller svår ångest. Ökningen från föregående undersökning var 10 procent. Därtill rapporterade en tredjedel av flickorna depressionssymptom som pågått i över två veckor. En tredjedel av flickorna berättade i enkäten att de hade utsatts för trakasserier.

  • Tillgången till mentalvårdstjänster ska garanteras i hela Finland. 
  • Tillräckliga resurser ska allokeras till att avklara vårdköer. 
  • Mentalvårdstjänster ska vara lättillgängliga från barndomen till ålderdomen. 
  • Man måste ingripa tidigt i unga flickors och kvinnors mentala hälsokris. Tillgången till mentalvårdstjänster på skolor och läroanstalter ska säkras. 
  • Mer forskningsdata måste produceras kring kopplingarna mellan trakasserier och mental ohälsa. 
  • Mångsidig hjälp ska vara tillgänglig för övergripande stöd av mental ohälsa, allt från samtalshjälp med låg tröskel till långvarig terapi och medicinsk rehabilitering. 

Gynekologtjänster

Den gynekologiska kompetensen är ojämnt fördelad i Finland. Att få komma till gynekologimottagningen via den offentliga hälsovården kräver många mellanstadier och på hälsovårdscentralerna erbjuds inga gynekologiska tjänster. Sjukdomar som orsakar lidande och smärta såsom vulvodyni, endometrios eller polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) är grovt underdiagnostiserade och okända inom primärhälsovården. Långa vägar till rätt diagnos och vård orsakar onödig smärta och oro.

  • Gynekologtjänster ska vara tillgängliga och ekonomiskt lättåtkomliga i hela Finland.
  • Gynekologisk kompetens ska stärkas på hälsovårdscentraler eller hälsocenter och vårdstigarnas smidighet ska aktivt utvecklas.
  • Stigmat kring gynekologiska besvär ska aktivt upphävas inom hälsovården.
  • Tillgång med låg tröskel till sexualrådgivare eller behovsprövad tillgång till sexualterapi ska vara en del av hälsovårdscentralens verksamhet.
  • Gynekologisk hjälp i olika livsfaser och till exempel i övergångsåldern är lättillgänglig.

Rådgivningar

Rådgivningarna är en av de finaste uppfinningarna inom den finländska hälsovården och deras roll i att minska till exempel barndödligheten är historiskt sett obestridlig. Rådgivningsinstitutionen anses också vara en av den nordiska välfärdsstatens framgångssagor som bidragit till att förverkliga kvinnors rättigheter.

  • Rådgivningstjänster ska vara tillgängliga för personer som bildar eller planerar att bilda familj i hela Finland.
  • Rådgivningens kompetens inom jämställdhet och likvärdighet ska utvecklas så att allas eller båda föräldrarnas roll före, under och efter graviditeten stödjer ett mer jämställt föräldraskap.
  • Rådgivningen ska stödja utvecklingen av ett jämlikt föräldraskap och likvärdigt vårdansvar redan innan barnet blir fött. 
  • Rådgivningstjänsterna ska beakta familjernas mångfald och tjänsterna ska också utvecklas för till exempel personer som ensamma planerar att få barn eller familjer som har flera föräldrar. 
  • Rådgivningstjänsterna ska ha smidig hänvisning till exempel till mentalvårds-, sexualrådgivnings och socialtjänster samt rådgivning och tjänster vid våld. Mångdisciplinärt samarbete ska utvecklas vidare.
  • Kultur- och genusmedvetna rådgivningstjänster och bemötande ska stärkas.
  • Rådgivningarna tar även genomgripande hand om föderskornas hälsa. Föderskor erbjuds även preventivmedelsrådgivning på rådgivningen.
  • Preventivmedelsrådgivning fås mångsidigt och med låg tröskel på alla rådgivningar.

Tillgänglighet

Finlands befolkning åldras och särskilt på landet är tillgången till tjänster såväl geografiskt som digitalt i framtiden en avgörande fråga i ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.

  • Tjänsterna ska inte vara enbart tillgängliga digitalt.
  • Digitalt deltagande ska stärkas och man ska försäkra att även äldre personer hänger med när tjänsterna digitaliseras.
  • Information om tillgängliga tjänster ska delas på många sätt så att den även når personer som inte är aktiva i den digitala miljön. 

Arbetslivet 

Pandemin har lyft fram arbetshälsokrisen som redan under en längre tid har pyrt inom social- och hälsobranscherna där kvinnorna är i majoritet. Välfärdsfullmäktige får in frågor om arbetshälsan hos anställda inom social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet samt om hur man ska agera som ansvarsfull arbetsgivare. Under de gångna åren har man rapporterat oroväckande resultat om skötarnas arbetsförmåga samt trakasserierna som kvinnor utsätts för inom räddningsbranschen. 

Fackorganisationen för social- och hälsovårdsbranschen Tehy rapporterade i en undersökning år 2021 att upp till 90 procent av skötarna har övervägt branschbyte. Yle publicerade år 2021 en utredning där det framkom att kvinnor som arbetar inom räddningsbranschen och akutvården ofta utsätts för trakasserier inom arbetsgemenskapen. Därtill rapporterade man om en arbetskultur som tillåter trakasserier.

  • Välfärdsområdena ska vara ansvarsfulla arbetsgivare och jämställdheten ska utgöra en fast del av arbetsgivarpolitiken.
  • Man ska ingripa i arbetshälsokrisen inom social- och hälsovårdsbranscherna och tillräckliga resurser ska allokeras för att lösa den.
  • Fungerande processer ska utvecklas för att ingripa, rapportera och övervaka trakasserier och arbetsplatserna ska ha nolltolerans för trakasserier. Varje välfärdsområde ska ha tydliga metoder för hur man ingriper i trakasserier.
  • Välfärdsområdena är ansvarsfulla arbetsgivare som utvecklar insynen i lönesättningen och anonym rekrytering.
  • Kompetens inom jämställdhet och likvärdighet krävs av chefer och kring dessa frågor ordnas regelbundet utbildning.

Strukturer 

Välfärdsområdena utgör ett helt nytt förvaltningsområde, och grundandet av välfärdsområdena erbjuder en möjlighet att beakta och skapa jämställdhet från första början. Att beakta jämställdhetsfrågor redan i början av välfärdsområdenas verksamhet är viktigt för verksamhetens framtid. 

När de nya välfärdsområdena skapas ska konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv stå i centrum för verksamheten, särskilt när välfärdsområdena ansvarar för branscher, vars verksamhet har skev könsfördelning och vars verksamhet har betydande följder för jämställdheten mellan könen i regionen. 

  • Jämställdhet mellan könen genomskär välfärdsområdenas strategier.
  • Inom varje område utarbetas en förpliktigande jämställdhets- och likvärdighetsplan, om vilken man regelbundet skriver rapporter, följer upp och utvecklar. 
  • I beslutsfattandet görs systematisk konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv och jämställdhetsbudgetering. 
  • Särskild uppmärksamhet fästs vid könsuppdelningen och könsspecifika konsekvenser inom branscher som är underordnade välfärdsområdenas förvaltning när beslut fattas om dessa branscher. 
  • I välfärdsfullmäktiges representativitet beaktas förverkligandet av jämställdheten mellan könen till exempel vid val av ordförande och andra ledande förtroendevalda.
  • Välfärdsområdenas verksamhet utvecklas så att allas deltagande i beslutsfattandet i områdenas verksamhet möjliggörs i framtiden och till exempel kvinnors kandiderande i välfärdsområdets val inte äventyras på grund av trakasserier.

Twitterissä

Naisjärjestöt yhteistyössä - Kvinnoorganisationer i samarbete