Anvisningarna gällande coronapandemin har tolkats på olika sätt i kommunerna angående familjer med närståendevårdare. I mars stängde en stor del av kommunerna både dagcentralverksamheten och intervallvården. Närståendevårdarnas vårdansvar har ökat och många vårdare har inte haft möjligheter till vila.
Äldre närståendevårdare ligger speciellt i riskzonen för att bli utmattade. De börjar redan själv lida av grundsjukdomar och begränsningar medförda av dem. Vissa av närståendevårdarna blir utsatta för våld och lider av ständiga sömnsvårigheter på grund av patientens sjukdom. Majoriteten av närståendevårdarna som ingått ett avtalat om närståendevård, består av kvinnor. Detta gäller både dem som tar hand om äldre och dem som tar hand om barn med särskilda behov. När möjlighet till vila inte finns, kan det fysiska arbetet belasta vårdaren redan på grund av storleksskillnaden mellan patienten och vårdaren.[1] Närståendevårdare gör dolt arbete som hör till samhället. Närståendevårdarnas situation gällande utkomster och arbetsförmåga har varit svår redan innan pandemin. Närståendevårdare har själva begärt beslut från myndighetern för att anordna möjligheten till ledigheter, utkomster och främjande av hälsa. (Se https://www.polli.fi/omaishoitajat-vaativat-jamakampia-viranomaistoimia/)
Kommunerna har så småningom börjat söka lösningar på närståendevårdarnas situation. Helsingfors skall t.ex. öppna platser till korttidsvård för de mest belastade familjerna. I vissa kommuner har man börjat söka alternativa lösningar till närståendevårdsfamiljer, som t.ex. fler servicesedlar och möjligheter till vikarierande närståendevårdare.
Närståendevårdarnas situation får dock inte bero på den kommun de bor i. Det är nödvändigt att kommunerna kartlägger situationen och behovet av tjänster för familjerna med närståendevårdare och att kommunerna tar direkt kontakt till familjerna. Nu är det viktigt att konsekvent granska vård- och tjänstplaner och i dem nerskrivna tjänster, som inte uppfyllts under koronapandemin.
- Närståendevårdares situation har undersökts t.ex. som en del av Helsingfors stads jämställdhetsundersökning https://www.hel.fi/hel2/tietokeskus/julkaisut/pdf/19_12_11_Tutkimuksia_1_Patosalmi_AhlgrenLeinvuo_Hirvonen.pdf
