Mål för regeringsprogrammet 2023-2027

Kvinnoorganisationer i Samarbete NYTKIS ry:s mål för regeringsprogrammet – ett jämställt liv för alla slags flickor och kvinnor

Riksdagsvalet förrättas i Finland under våren 2023. Vi har under de senaste åren levt i en ständigt föränderlig tid som definierats av flera kriser som varit svåra att förutse. Vi vet inte vad de kommande åren för med sig, men vi vet att vi i alla slags situationer ska tillsammans sträva mot ett mer jämställt samhälle. Jämställdhet mellan könen kräver långsiktigt samarbete och kontinuerligt främjande av gemensamma mål.

Kvinnoorganisationer i Samarbete NYTKIS ry samlar hela det finländska kvinnoorganisationsfältet bakom sina mål för regeringsprogrammet. Våra medlemmar utgörs av kvinnoorganisationerna för åtta riksdagspartier, Kvinnosaksförbundet Unionen, Kvinnoorganisationernas Centralförbund och Sällskapet för genusforskning. Dessutom har vi mött våra centrala intressentgrupper från jämställdhets- och jämlikhetsfältet under beredningen av målen för regeringsprogrammet.

Vi strävar efter ett samhälle där alla slags flickor och kvinnor har jämställda möjligheter att leva sitt eget liv som de vill, arbeta, delta i politiken och få hjälp och stöd de behöver i alla skeden av livet. Att bygga ett jämställt samhälle kräver att jämställdhetsarbetet ska vara erkänt även ur kontinuitetens och resursernas synvinkel.

Välkommen att bekanta dig med NYTKIS nycklar till en mer jämställd framtid. Jämställdheten mellan könen främjas när vi arbetar för den tillsammans!

     

                              Huvudmålsättning

  • Kvinnoorganisationernas finansiering säkerställs för en period på fyra år som en del av budgetramen.
  • Medling av våld i nära relationer begränsas med lagstiftning till att ske utanför medlingsprocesserna.
  • Man utarbetar och verkställer ett åtgärdsprogram för att ingripa i trakasserier som flickor utsätts för under skolstigen.
  • Man genomför ett övergripande åtgärdsprogram som anknyter till pensionernas jämställdhet. Man söker och verkställer konkreta lösningar för kvinnors pensionsfattigdom. Folk- och garantipensionen höjs med en extra indexjustering.

Omfattande mål för riksdagen och regeringsprogrammet

Könens representation

    • Av de valda riksdagsledamöterna är 50 procent kvinnor.

    • Könsfördelningen vad gäller utskottens ordförande är jämn och icke-segregerad.

Uppföljning av jämställdhetseffekten

    • Verkställandet av stora lagreformer som gjorts under den föregående regeringsperioden följs upp och deras effekter på jämställdheten mellan könen bedöms. Utifrån uppföljningsinformationen vidtar man nödvändiga åtgärder ur en jämställdhetssynvinkel. Åtminstone följande reformer ska följas upp:
      • familjeledighetsreformen
      • lagen om fastställande av könstillhörighet
      • reformen av lagen om sexualbrott
      • den utvidgade läroplikten
      • inledande av välfärdsområdenas verksamhet

Könsmedveten budgetering och bedömning av könskonsekvenserna

    • Statsbudgetens helhet bedöms ur ett köns- och jämställdhetsperspektiv, och budgeten byggs upp på ett könsmedvetet sätt.

    • Könsmedveten budgetering tillämpas på alla lagreformer och könskonsekvenserna bedöms under beredningsskedet.

    • Utvecklingen av könsmedveten budgetering fortsätter som en del av den hållbara utvecklingens budgetering: finansministeriet inkluderar momentspecifika anvisningar om bedömning av könskonsekvenserna i sina anvisningar om upprättande av en budget. 

Resurser och behörighet inom uppnående av jämställdhet

    • Kvinnoorganisationernas finansiering säkerställs för en period på fyra år som en del av budgetramen.

    • Jämställdhetsombudsmannens resurser utvidgas för att stärka ombudsmannens verksamhet och medborgarnas rättssäkerhet.

    • För personer som rapporterar våld mot kvinnor tryggas tillräckliga resurser som beaktar uppgiftens omfattning.

    • Frågor kring multipel diskriminering utvidgas så att de gäller jämställdhetslagen när en av diskrimineringsgrunderna är kön. Jämställdhetsombudsmannen ges behörighet inom könsärenden förknippade med multipel diskriminering.

    • Undervisning och forskning inom genusvetenskap förstärks i universiteten genom att öka personalresurserna. Detta främjar erbjudandet av jämställdhets- och jämlikhetsutbildning på alla utbildningsnivåer.

Sektorsövergripande handlingsprogram

    • Man utarbetar och verkställer ett sektorsövergripande
      • handlingsprogram mot människohandel
      • handlingsprogram mot våld mot kvinnor
      • regnbågspolitiskt handlingsprogram

Ett jämställt liv för alla slags kvinnor

Behovet av jämställdhetsarbete börjar redan innan barnet har fötts och fortsätter genom kvinnans hela liv, ända till ålderdomen. Jämställdhetsfrågorna är olika under olika livsskeden och jämställdhetsåtgärderna mångriktade. I våra mål lyfter vi fram lösningar på de utmaningar som flickor och kvinnor möter under sina liv. Vi strävar efter ett Finland där varje flicka och varje kvinna kan leva ett jämställt liv så som de själv vill leva det.

Barn och unga tonåringar

I Finland börjar könssegregationen redan i den tidiga barndomen. Barn styrs till olika slags aktiviteter, valfria skolämnen och slutligen yrken. Skolstigen är inte heller lika trygg för flickor som den bör vara. En trygg barndom är viktig även för den senare tillväxten och utvecklingen. Vi kräver att:

    • Man utarbetar och verkställer ett åtgärdsprogram som avvecklar utbildnings- och skolstigarnas könssegregation och som syftar till att skapa permanenta strukturer och resurser som motverkar segregation.

    • Man utarbetar och verkställer ett åtgärdsprogram för att ingripa i trakasserier som flickor utsätts för under skolstigen.

    • Man tryggar tillräckliga resurser för hela elevhälsan för att lösa krisen gällande studerandenas och skolelevernas mentala hälsa.

Unga och unga vuxna

Att leta efter de egna kunskaperna och uppleva framgångar driver ungdomen. Flickor och unga kvinnor funderar på sin framtidsriktning, studerar och prövar sina vingar. För att garantera en trygg och jämställd ungdom för flickor kräver vi att:

    • Preventivmedel görs avgiftsfria nationellt för alla under 25 år.

    • Man avstår från mervärdesskatten på mensskydd och inkontinensskydd. 

    • Rötterna till teknikbaserat våld ligger i könssegregationen inom olika branscher. Utöver avveckling av segregationen inom teknikbranschens utbildning reder man ut olika slags möjligheter och vägar för flickor och kvinnor att söka sig till och komma in på teknikbranschen. 

Vuxna

Vuxendomen är ofta den längsta av livets olika skeden. Ett brett spektrum av jämställdhetsfrågor berör vuxna kvinnor. Våra krav på att göra vuxna kvinnors liv mer jämställt är förknippade med arbetslivet, familjelivet och möjligheterna att delta i politiken samt med olika kriser och våld mot kvinnor. Vi kräver att:

Arbetslivet

    • Lika lön betalas för lika arbete med samma värde, oberoende av kön. Med åtgärder för lika lön minskar man utöver könssegregerade löneinkomster även skillnader i pensionen.

    • Man fortsätter arbetet för att främja lönetransparensen med beaktande av det aktuella förslaget från EU:s kommission till ett lönetransparensdirektiv.

    • Ett omfattande mål- och åtgärdsprogram gällande jämställdhet inom arbetslivet och den könssegregerade arbetsmarknaden utarbetas och verkställs.
      • Som en del av handlingsprogrammet ingriper man särskilt i diskriminering på arbetsmarknaden som grundar sig på graviditet.
      • Man effektiviserar diskrimineringsskyddet i visstidsanställningar genom att komplettera lagstiftningen om arbetsavtals- och tjänsteförhållanden med bestämmelser med vilka man gör det förbjudet att inte förnya visstidsanställningar eller att begränsa deras längd på grund av graviditet eller familjeledighet.

    • Välbefinnande i arbetet förbättras inom kvinnodominerade branscher för att garantera arbetets meningsfullhet och säkerhet, ork i arbetet och en tillräcklig arbetskraft.
      • Man föreskriver om förebyggande av psykosocial belastning i företagshälsovårds- och arbetarskyddslagen och utreder stödjande av den mentala hälsan som en lagstadgad arbetshälsovårdstjänst.
      • Man grundar en arbetsgrupp på trepartsbasis som begrundar lagstiftningsmässiga reformer och ny slags praxis för att minska diskriminering och annat psykiskt våld inom arbetslivet. Jämställdhets-, jämlikhets- och familjeorganisationer görs delaktiga i arbetet.

    • Man gör en utredning om plattformsarbetets könsfördelade effekter i Finland, med beaktande av korsande skillnader mellan personer som utför plattformsarbete.

    • Invandrarkvinnornas integrering, utbildning och tillträde till arbetsmarknaden ombesörjs. Hinder för tillträde till arbetsmarknaden avvecklas och utbildningsbehoven granskas som en
      del av integrationsprocessen.
      • Integrationslagstiftningen reformeras så att lagen på ett övergripande sätt beaktar jämställdhetsfrågor.
      • Information om jämställdhet erbjuds inom integrationstjänsterna som en självklar del av integrationsprocessen.

    • Informationsbehov förknippade med arbetslivet för kvinnor med funktionsnedsättning kartläggs. Man reserverar resurser för att reda ut kvinnans euro vad gäller kvinnor med funktionsnedsättning.

    • Kvinnornas expertis utgör en konkret del av den finanspolitiska beredningen. Kvinnor arbetar som experter och ledare inom finanspolitiken. 

Kvinnor inom politiken

    • Den könsbaserade segregationen inom de högsta tjänsterna inom politiken avvecklas aktivt.

    • Barnavårdsersättningar för personer som deltar i kommunpolitiken görs skattefria genom att reformera III avdelningen 4 kap. 70 § i inkomstskattelagen. Ekonomiska hinder för deltagande i politiken avvecklas.

    • Mötesarvodena som betalas till personer med offentliga förtroendeuppdrag får inte minska föräldradagpenningen.

    • Ett jämställdhetsprogram verkställs i riksdagen utifrån den uppföljning som riksdagens jämställdhetsråd genomfört.
      • Riksdagens verksamhet som en jämställd arbetsplats stöds.
      • Vård av barn tryggas för riksdagsledamöter till exempel under viktiga omröstningar.

    • Riktade trakasserier kriminaliseras.

    • Ansvaret hos de sociala medieplattformarna ökas för att utrota könsbaserad hatpropaganda
      och könsbaserade trakasserier.

    • Mer resurser riktas till undersökningen av den hatpropaganda som politiskt aktiva kvinnor utsätts för.

Familjeliv och social trygghet

    • Användningen av fädernas familjeledighet följs upp och stöds som en del av verkställandet av familjeledighetsreformen. Familjeledighetsreformens effekter på mödrarnas ställning på arbetsmarknaden följs upp.

    • Man löser fattigdom inom barnfamiljer genom att förbättra den sociala tryggheten hos familjer med en förälder. De flesta av familjerna med en förälder är familjer där barnens huvudsakliga vårdnadshavare är en ensamstående mor.

    • Bostadsbidraget reformeras så att det beaktar barnets samtliga föräldrar vid växelvis boende.

    • En arbetsgrupp som utvecklar såväl föreningen av arbetslivet och familjen som arbetslivets familjevänlighet grundas under arbets- och näringsministeriet. I arbetsgruppen deltar representanter från kvinno- och familjeorganisationer.

    • Jämställdhet främjas med reformen av den sociala tryggheten. Bedömning av reformens effekt på jämställdheten görs till en central del av det arbete som kommittén för social trygghet utför.

    • Könskonsekvenserna läggs till som en del av bedömningen av grundtrygghetens tillräcklighet (4 a § i lagen om folkpensionsindex).

    • Finlands abortlagstiftning reformeras så att abort kan beslutas av den gravida personen upp till slutet av vecka tolv av graviditeten. Kravet på två läkarutlåtanden slopas.

    • Man gör det lättare för personer under 30 år att bli steriliserade och ger anvisningar till kommunerna om att inte längre efterfråga partnerns tillstånd vad gäller sterilisering.

    • Resurserna för assisterad befruktning ökas inom den offentliga hälso- och sjukvården så att sådan befruktning är tillgänglig på ett regionalt jämlikt sätt.

Våld mot kvinnor

    • Tillräckliga resurser styrs till tjänster som förebygger våld mot kvinnor och till eftertjänster.
      • Hela servicestigens tillgänglighet garanteras.
      • Möjligheterna till stödboende efter en period i skyddshem utvecklas.
      • Antalet stödbostäder ökas runt om i Finland.

    • Medling av våld i nära relationer begränsas med lagstiftning till att ske utanför medlingsprocesserna.

    • Skyddshemsnätverket utvecklas så att skyddshemmen är geografiskt jämlikt tillgängliga överallt i Finland.
      • Utsatta gruppers möjligheter att omfattas av skyddshemstjänsterna beaktas.
      • Man styr finansiering och utvecklar skyddshem som är avsedda enbart för kvinnor
        med familjer och deras barn som en grupp med särskilda behov.
      • Skyddshemmens tillgänglighet ökas och man reserverar resurser för att göra dem tillgängliga.

    • Särdragen inom teknikbaserat våld mot kvinnor identifieras.
      • Man utbildar aktörer som arbetar med våldsoffer, såsom polisen och proffs inom social- och hälsovården.
      • Resurserna för producenter av tjänster riktade till personer som utsatts för cybervåld garanteras för att säkerställa kontinuitet.
      • Polisen garanteras tillräckliga resurser för att ingripa i teknikbaserat våld så att kraven på undersökning i gällande lagstiftning realiseras.

    • Straffskärpningsgrunderna enligt Istanbulkonventionen inkluderas i strafflagen.

    • Vid våld i nära relationer och våld i parrelationer samt inom kontexten av teknikbaserat våld och stalkning fäster man särskild uppmärksamhet vid rättsprocessens smidighet och psykologiska dimension. Smidigheten garanteras och processens återtraumatiserande karaktär avvecklas till exempel genom att öka myndigheternas förståelse för hur våldets konsekvenser påverkar offrens liv.

    • En helhetsreform av strafflagen verkställs genom att på ett övergripande sätt utbilda poliser, åklagare, domare och andra aktörer som ansvarar för verkställandet av lagen i den nya lagstiftningens särdrag.

    • Lagstiftningen förknippad med besöksförbud reformeras på ett hållbart sätt med tanke på förebyggande av våld mot kvinnor. Den reformerade lagstiftningen verkställs med tillräckliga resurser och tillsynen över efterlevnaden av besöksförbud effektiviseras.

    • Att köpa sex kriminaliseras i enlighet med den nordiska modellen.

    • Stigar öppnas till psykoterapiutbildningen för en mångsidigare grupp människor. Terapeuternas och social- och hälsovårdspersonalens traumakompetens förstärks.

    • Funktionsnedsättning är inte längre sekretessbelagd information i polisens register så att man får mer information om hur allmänt våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är. 

Kvinnor i kriser inom utrikes- och säkerhetspolitiken

    • Man förbereder sig för coronakrisens långvariga effekter och för kommande pandemier.
      • Man beaktar könsperspektivet i återbyggandet efter coronakrisen.
      • Vårdskulden som coronapandemin orsakat avvecklas på ett könsmedvetet sätt.

    • Särskild uppmärksamhet fästs vid kvinnors deltagande i internationella och nationella klimatkonferenser. En plats inom internationella och nationella klimatkonferensdelegationer fördelas till kvinnoorganisationer.

    • Man övergår mot en mer jämställd modell för militärtjänst.
      • Man ingriper i de omfattande trakasserier och den kvinnofientliga kultur som framkommit i försvarsmakten.
      • Att minimera sexuella trakasserier görs till en del av försvarsmaktens mål.

    • Utrikes- och säkerhetspolitikens spets är att säkerställa och främja flickornas och kvinnornas rättigheter. Finland förbinder sig till en utrikespolitik som främjar jämställdhet mellan könen.

    • Utrikespolitiken beaktar klimatkrisens könssegregerade effekter i den globala södern.

    • Verkställandet av FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och ett regionalt 1325-handlingsprogram främjas för att svara på situationen i Ukraina.

    • Kvinnors deltagande och användningen av kvinnors expertis garanteras i fredsförhandlingar och -processer. Vägen mot ett hållbart fredsavtal innebär att varje grupp deltar i fredsprocessen.

    • Verksamheten hos Finlands 1325-nätverk förstärks genom att trygga tillräckliga resurser.

De äldre

Behovet av jämställdhetsarbete slutar inte när en kvinna pensioneras. Jämställdhetsarbete måste utföras i äldre kvinnors liv till exempel vad gäller pensioner, närståendevårdarnas bättre samhälleliga ställning och förebyggande av våld. Vi kräver att:

 

    • Man genomför ett övergripande åtgärdsprogram som anknyter till pensionernas jämställdhet. Man söker och verkställer konkreta lösningar för kvinnors pensionsfattigdom. Folk- och garantipensionen höjs med en extra indexjustering.

    • Stödet för närståendevård höjs.

    • Man tryggar närståendevårdarnas tjänster och utreder närståendevårdarnas rätt till betald ledighet för vård av anhörig.

    • 82 § i kommunallagen uppdateras så att den även gäller närståendevårdare.

    • Man genomför en omfattande utredning utifrån vilken man skapar ett åtgärdsprogram gällande särskilda frågor om förebyggande av våld mot äldre kvinnor.