Sök

Våra teman

I Finland har det aldrig funnits en situation där 50 % av riksdags- eller kommunfullmäktigeledarmöterna skulle ha varit kvinnor. I riksdagsvalen 2019 kom vi nära, då 47 % av de nyvalda ledamöterna var kvinnor. Under val är det viktigt att få en diversitet av olika kandidater från olika regioner. NYTKIS driver jämställd presentation av könen över hela politiska systemet. Det är viktigt att se till att också ordförandeposter i olika utskott och i kommunstyrelsen fördelas jämnt mellan kvinnor och män.

I Finland har en tredjedel av kommunala beslutsfattare och nästan hälften av riksdagsledamöterna eller deras medarbetare blivit utsatta för hatpropaganda på grund av sina förtroendeuppdrag eller tjänster och mer hatpropaganda riktas mot kvinnor. (Policy Brief 2019). Enligt jämnställdhetsbarometern riktas hatpropaganda speciellt mot kvinnor som tillhör minoritetsgrupper. Hatpropaganda kan dra ner på kvinnors politiska aktivitet och därför kräver NYTKIS nya lagstiftandeåtgärder för att motarbeta hatpropaganda.

NYTKIS förespråkar familjeledigheter öronmärkta för papporna. Andelen av föräldradagpenningsdagarna som papporna använder ligger kring 10 procent, det är  populärast att använda föräldraledighet samtidigt med mamman. Sveriges och Islands erfarenheter antyder att genom öronmärkta ledigheter till papporna kan det åstadkommas snabbare förändring i den ojämnt fördelade vårdbördan mellan kvinnor och män.

Föräldraledighetssystemet kräver mera flexibilitet på grund av pågående förändringar i arbetslivet. Ett mera flexibelt föräldraledighetssystem skulle gynna t.ex. snuttarbetare och egenföretagare, där kombinerandet av hemvård och arbete skulle underlättas. I dagsläget är föräldraledighetssystemet en krånglig palett av olika slags ledigheter och stöd, systemet måste göras klarare att tolka, för det är sannolikt att deltidsstöd inte används fullt på grund av det komplicerade systemet. När föräldraledigheterna förnyas, måste familjernas mångfald också tas i beaktande.

Centrala frågor angående jämställdhet i arbetslivet är diskriminering på grund av graviditet, könssegregation av utbildning- och yrkesgruppen samt lönejämnställdhet. Jämställdhetslagens mål ”samma lön för likvärdigt jobb” har inte uppnåtts, på grund av att Finland har fokuserat på att jämföra samma tjänster inom samma kollektivavtal. NYTKIS följer regeringens likalönsarbetsgruppens arbete och strävar efter att påverka en ökad öppenhet i lönefrågor, för att oftare möjliggöra medling vid lönediskriminering.

Därtill skall vi överse att Finland förverkligar Internationella Arbetsorganisationen ILO:s nya rekommendationer om våld och trakasserier inom arbetslivet. Enligt nationell brottsofferforskning har hot och våldssituationer som kvinnor upplevt på arbetsplatsen ökat mellan åren 2012–2017.

Våld mot kvinnor är ett av de mest centrala människorättsproblemen i Finland. Enligt en forskning gjord av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har var tredje 15-åring eller äldre kvinna blivit offer för fysisk och/eller sexuell våld. NYTKIS kräver att Istanbulkonventionen (Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet) genomförs fullt ut i Finland.

NYTKIS koordinerar Finlands nationella våldsobservatorium. Våldsobservatoriet är ett nätverk som bildats av icke-statliga organisationer, forskare och privatpersoner för att bekämpa våld mot kvinnor. Observatoriet efterföljer lagstiftandet, tar ställning till aktuell diskussion angående ämnet och fungerar som en expert inom bekämpandet av våld mot kvinnor.

Obsevatoriet ordnar årligen den 25 november Ljus, inte våld-kampanjen, vars tema byts årligen med målet att öka medvetenheten om olika former av våld, sätt att förebygga våld och hjälpa offer av våld. NYTKIS lokalorganisationer ordnar Ljus, inte våld – tillställningar runt om i Finland.

NYTKIS följer aktivt framskridandet av SOTE-reformen. SOTE-reformen påverkar medborgartjänster och kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Under reformen kommer över 200 000 arbetare på social- och hälsovårdsbranschen flyttas från kommunerna och samkommunerna till landskapen. Över 90 % av kommunernas social- och hälsovårdspersonal består av kvinnor. Det är nödvändigt, att SOTE-reformen inte genomförs utan grundliga analyser av reformens könskonsekvenser. I ordnandet av kommunernas och landskapens tjänster måste också tjänster centrala för kvinnors rättigheter avgöras, så som tjänster för offer för sexuellt våld och våld i nära relationer samt tjänster inom reproduktiv hälsa.

Anordnandet av vård i samhället är en central jämställdhetsfråga som inte endast angår småbarnsföräldrar. Anordnandet av åldringars och funktionshindrade personers hemvård och närståendevård angår speciellt kvinnor, eftersom två tredjedelar av närstående vårdare är kvinnor. Detta påverkar kvinnornas sysselsättning, välmående och pension. Dessutom är största delen av dem som arbetar på vårdbranschen kvinnor som medför att anordnandet av hemvårdstjänster och tjänster för vård med heldygnsomsorg påverkar låglönade kvinnors arbetsförhållanden.

NYTKIS hör både till internationella nätverk samt strävar efter att påverka Finlands utrikes- och utvecklingspolitik i frågor angående kvinnor.

NYTKIS representerar Finland i europeiska kvinnoorganisationers paraplyförening European Women’s Lobby (EWL). NYTKIS är medlem i Europeiska Kommissionens EU Civil Society Platform against Trafficking in Human Beings -nätverket. Vi samarbetar med systerföreningar i andra nordiska länder och håller kontakt till andra länders kvinnoorganisationer.

NYTKIS ansvarar för koordineringen av medborgarorganisationsraporten för FN:s CEDAW-kommitté (The Committee on the Elimination of Discrimination against Women), som övervakar verkställandet av kvinnokonventionen. Dessutom deltar representanter från NYTKIS i FN:s årliga kvinnokommissionsmöte i New York, som ordnas för att främja kvinnors rättigheter (The Commission on the Status of Women).

NYTKIS följer uppfyllandet av målen i Agenda 2030. Vi är oroade över de senaste estimeringarna som tyder på att ingen stat i världen når jämställdhet mellan könen innan 2030 (mål nummer 5 i FN:s Agenda 2030). Förbättrandet av kvinnors och flickors ställning skall vara den viktigaste tyngdpunkten i Finlands utvecklingspolitik och minst 0,7 % av bruttonationalprodukten skall riktas till utvecklingsarbete.